X

Så fixar vi kylan

Så fixar vi kylan

När det är varmt ute ser vi till så det är svalt och behagligt på kontor, sjukhus och köpcentrum. Björn Johansson, drifttekniker hos oss, förklarar hur det går till.

I hjärtat av Solnaverket sitter Björn Johansson och hans kollegor och fjärrstyr den kyla som vi levererar ut till kunderna. Med hjälp av den modernaste tekniken har de järnkoll på vattentryck och temperaturer ute på nätet.

– Härifrån startar vi kylmaskinerna, sätter igång olika sekvenser och pumpar fjärrkylvattnet. Ute i nätet har vi tryckgivare så att vi kan styra pumparnas hastighet efter trycket på nätet, säger Björn Johansson.

Om temperaturen i fjärrkylnätet är för hög behöver kundernas kylcentraler ett större flöde för att få tillräckligt med kyla. Då går det åt mer vatten och trycket sjunker.

– Det ser vi här i kontrollrummet och kan då sänka temperaturen på vattnet vi skickar ut eller pumpa ut mer vatten.

Överskott från värmeproduktion

Den största delen av vår fjärrkyla är överskottskyla från fjärrvärmeproduktionen. När vi återvinner värmen från det renade avloppsvattnet blir resultatet inte bara fjärrvärme utan även en del kallvatten.

– Ett annat sätt att producera kyla är genom att pumpa upp kallt bottenvatten från Lilla Värtan till kylstationen i Frösunda.
Där växlas vattnet vidare ut till vårt fjärrkylnät. När det sedan återförs till naturen är det precis lika rent som när vi pumpade in det, men något varmare.

För att ytterligare säkra fjärrkylan har vi anläggningar som producerar kyla i Sundbyberg, Frösunda och Solna.

– Vi har också en fjärrkylackumulator vid Huvudstrabron. Den är ihopkopplad med nätet och fungerar som en jättestor termos. På natten när det är svalt laddar vi upp den med kallt vatten, för att sedan ladda ur den under dagen då det är varmt och våra kunder behöver kyla, säger Björn Johansson.

Eldprovet för Björn Johansson och hans kollegor skedde under förra sommarens rekordvärme då efterfrågan på fjärrkyla var stor.

– Då gick anläggningarna på högvarv i stort sett dygnet runt. Men vi har en god produktionskapacitet, som ökade ytterligare för några år sedan då vi fick fler kylmaskiner.

Kontrollrummet där allt styrs ifrån är också ombyggt för att ge en ännu bättre överblick.

– Vi kan löpande följa vad som sker ute i fjärrkylnätet. Och om automatiken inte skulle fungera får vi göra lite handpåläggning på plats – vi har full beredskap för att kunna hantera allt manuellt, säger Björn Johansson.

Efterfrågan på fjärrkyla ökar konstant – något som inte är så konstigt eftersom den är enkel, bekväm och klimatsmart jämfört med att ha egen kylproduktion. Men Björn Johansson är inte orolig för att fjärrkylan ska ta slut – även om vi skulle få en lika varm sommar som ifjol.

– Beredskapen är god och det går dessutom att öka kapaciteten ytterligare. På sikt kan vi också bygga ihop delar av nätet och därmed få en ännu effektivare fjärrkyldistribution. Vi har genomfört ett flertal åtgärder för att öka och säkerställa kylkapaciteten och därmed vara redo för fler varma somrar, säger Björn Johansson.

Forskning på kyllager

Parallellt med detta driver Kungliga Tekniska Högskolan ett forskningsprojekt där man studerar potentialen att lagra kyla lokalt i vårt fjärrkylnät, för att på så vis kunna tillföra effekt ute i nätet vid kyltoppar. En student vid KTH har också gjort sitt exjobb om möjligheten att bygga om våra värmepumpar i Solnaverket, för att ytterligare öka kyleffekten från dessa när behovet är som störst på sommaren.