Gå direkt till huvudinnehåll

Grävjobben som tryggar din värme

”Varför gräver ni så mycket?”
Det är en ganska vanlig fråga när vi underhåller fjärrvärmenätet.
– Men det finns en stor förståelse hos allmänheten när vi förklarar att vi gör det för att trygga kundernas värme, säger Niklas Johansson, projektledare på Norrenergi.

Produktionen utvecklas och förnyas – och detsamma gäller förstås nätet. Så kan man sammanfatta vår fjärrvärmeverksamhet idag. De äldsta rörledningarna drogs redan på femtiotalet och många behöver därför bytas ut. Ibland behöver också ledningarna läggas om av andra orsaker, till exempel när tvärbanan dras genom Rissne.

– Ledningarna lever ett hårt liv. Tidens tand fräter på stålet och rören utsätts för fukt och vägsalt. Trots detta brukar man räkna med att fjärrvärmeledningarna från femtio- och sextiotalet håller i ungefär femtio år vid normalt slitage, säger Hans Andersson, driftingenjör på Norrenergi.

Hans Andersson w.jpg

Hans Andersson, driftingenjör på Norrenergi.

Kontinuerligt underhåll för att allt ska fungera

Ledningarna måste kontinuerligt underhållas – annars kan det uppstå problem med rost, läckor eller att ventilerna inte går att manövrera.

– Genom att aldrig slarva med underhållet behöver vi inte gräva så ofta – det är bara när vi har läckage eller ska byta ledningar som vi måste gå ner i marken. Och då passar vi ofta på att byta ut hela ledningen om den är gammal.

Ledningen byts då mot modernare fjärrvärmerör, som håller längre och som är enklare att underhålla.

– Förr byggde man betongkulvertar med avstängningsventiler under marken. Idag bygger vi med markventiler vilket innebär att våra drifttekniker slipper gå under jorden när de ska justera något.

Bättre ledningar idag

De moderna fjärrvärmeledningarna är skumisolerade, håller värmen bättre och har en betydligt längre livslängd än femtiotalsrören. De har dessutom larmtrådar ingjutna i isoleringen, vilket innebär att vi kan fjärrövervaka förändringar och fuktgenomslag och identifiera läckor från kontrollrummet i Solna. Ungefär vart tredje år låter man dessutom genomföra en flygtermografering. Det innebär att man flyger över ledningsnätet och använder en värmekamera som identifierar eventuella läckor.

– Men om ledningen läcker måste vi alltid gräva. Det gäller även moderna ledningar eftersom allt ligger under mark, säger Hans Andersson.

Samplanerar för att minimera störningar

Innan grävskoporna dyker upp krävs det en minutiös planering för att de boende ska påverkas så lite som möjligt.

– Den största utmaningen är trafiken, säger Michael Felczak, underhållsingenjör på Norrenergi. För att få gräva krävs schakttillstånd av kommunen och vi har en nära dialog för att minimera trafikstörningarna. Vi tar även hjälp av externa experter, som hjälper oss att hitta de bästa lösningarna för trafikanterna.

Michael Felczak w.jpg

Michael Felczak, underhållsingenjör på Norrenergi

Vi har också samordningsmöten med bland annat Sundbybergs stad, Solna stad, Norrvatten, Eon och Vattenfall för att synkronisera sina arbeten och därmed minimera antalet grävningar.

– För att kunderna ska påverkas så lite som möjligt underhåller vi våra ledningar i första hand under den varma årstiden då kundernas behov av värme är som minst. Och vi ser alltid till att synka med övriga parter så att alla kan underhålla sina ledningar samtidigt, säger Michael Felczak.

Många hänsyn i Hagalund

Ett av våra största underhållsprojekt pågår sedan i våras i Hagalund, längs Hagalundsgatan och mot Fyrgränd. Sträckan är hela 750 meter och rören är en meter i diameter.

– Det här är det mest utmanande ledningsbyte som jag har lett hittills – inte bara på grund av storleken. Vi behöver också ta hänsyn till berg, korsande ledningar och en trafik som inte kan stängas av. Så det krävdes ett halvårs planering innan vi kunde börja gräva, säger Niklas Johansson, projektledare i Hagalund.

Niklas w.jpg

Niklas Johansson, projektledare på Norrenergi och i Hagalund

Inte tillåtet med dynamit

När grävningarna började stötte vi på berg på flera ställen, i större omfattning än vad som hade förutsetts i planeringen. Och eftersom det inte fanns några alternativa vägar blev det nödvändigt att spränga.

– Vi kunde inte spränga med dynamit eftersom Norra Stambanan passerar under. Så vi har fått lov att borra många små hål i berget och sedan knäcka sönder berget med hydraulik, vilket tar längre tid.

Tar hänsyn till andra ledningar och trafik

Vidare har det varit en teknisk utmaning att hitta plats runt de befintliga ledningarna – inte minst som det även ligger ledningar från bland annat Vattenfall, som alla ska samsas på ett begränsat utrymme.

Passagen över Hagalundsgatan har också krävt en del tankearbete eftersom det är en trafikerad bussgata som inte kan stängas av.

Arbetsmiljö och säkerhet går först

Vid alla våra underhållsprojekt har arbetsmiljön och säkerheten hög prioritet och Hagalund är inget undantag.

– Vi har haft mindre läckor här i flera år och om vi hade väntat längre med att byta finns det risk för att en större läcka skulle uppstå. Om detta skulle ske behöver vi stänga av värmen med mycket kort varsel och det är inte optimalt för våra kunder, säger Niklas Johansson.

Eftersom Hagalundprojektet är så omfattande har vi hyrt in en extern byggarbetsmiljösamordnare för att hjälpa till att minimera riskerna.

Isabelle Niklas w.jpg

Isabelle Tolgén och Niklas Johansson samarbetar i Hagalund för att grävningarna ska bli trygga och smidiga för alla parter.

– Även säkerheten för de boende är viktig, säger Isabelle Tolgén, projektledare på Norrenergi. Så vi följer självklart alla föreskrifter med traditionella avspärrningar och två meter höga staket. Ingenting lämnas åt slumpen – vi jobbar säkert eller inte alls.

Isabelle w.jpg

- Vi jobbar säkert eller inte alls, säger säger Isabelle Tolgén, projektledare på Norrenergi.

Så vilka är reaktionerna hos allmänheten när det sprängs och man kanske tvingas köra omvägar med bilen?

– Om vi skulle gräva en grop och sedan försvinna skulle irritationen bli stor, säger Niklas Johansson. Men här är vi mellan sex och femton personer som jobbar hela tiden. Vi lyssnar också på de boende i området och försöker anpassa oss efter deras synpunkter, till exempel när det gäller våra arbetstider. Och när vi förklarar nyttan blir vi oftast väldigt vänligt bemötta.

Publicerad 2019-12-11